Välkommen September!

September 4, 2013, 6:39 am

≫ Next: Trädgårdsstund har guld i mun

≪ Previous: Vilda härliga klematis!

$

0

0

September har gjort rönnbären extra fina i år. Kanske vi får en kall vinter igen?

Höstens första månad har anlänt, men jag kan inte påstå att sommaren är slut för det. September är ofta varm och inte minst generös! Tänk vad mycket September har att bjuda på. Frukter, bär, svamp, fortsatt blomning i trädgården och behaglig väderlek. Det bästa av sommar och höst samtidigt. Jag tänker mig September som på teckningen jag gjort här ovan. Glad, varm och med solblekt hår. September är för mig en månad att tycka om. Hoppas ni också känner så.

---

Trädgårdsstund har guld i mun

September 5, 2013, 3:33 am

≫ Next: Skördetider

≪ Previous: Välkommen September!

$

0

0

Septembersolens varma ljus vilar mjukt över trädgården. Ärtorna som klänger på sina störar nere i köksträdgården har snart gjort sitt. De tappar allt mer sin gröna färg för att övergå i gult och inga nya blomknoppar syns till. Snart ska jag klippa ner dem men jag väntar ännu ett tag eftersom de fortfarande bär baljor. Och så tycker jag att de är så fina till krondillen när de förgyller kvällarna med sitt guldgula skimmer.



Närmast i bild blommar den vackert rosa Austinrosen 'Mary Rose'. Hon är en av årets nykomlingar i trädgården. Jag blev så glad när jag fick fatt på henne! Fantastisk doft och så otroligt fina blommor. 'Mary Rose' föddes i Storbritannien samma år som mig, nämligen 1983.


Mamma bär ner vår kvällsmat i trädgården. Det känns härligt att kunna äta utomhus ljumma och vindstilla kvällar och titta på växtligheten innan man ska sova.



Vi har en härlig trädgårdsmånad framför oss med många fina gröna stunder!

Skördetider

September 8, 2013, 12:21 pm

≫ Next: Välkommen tillbaka rosenskära!

≪ Previous: Trädgårdsstund har guld i mun

$

0

0

Störvaxböna Phaseolus vulgaris 'Neckargold'.

Är det någon ställe i trädgården man borde titta lite närmre på i september så är det där grönsakerna växer. Jag har placerat en bänk i min köksväxtodling så att jag ska kunna sitta och beskåda grönsakerna när jag tar en vilopaus, något som jag varmt rekommenderar eftersom det är så mysigt i en köksträdgård. Vädret är en smula gråmulet men de gula störvaxbönorna lyser lika fint som solen skulle gjort om den varit framme!



Frilandsgurkorna växer snabbt som attan. Det gäller att vara där i tid och plocka av dem innan de hinner växa sig alltför stora. Jag tycker gurkornas blad påminner om de vackra bladen på en vinranka.



Brysselkål är en riktigt skojig växt eftersom de små kålhuvudena bildas i plantas bladveck! Jag hoppas att de fortsätter att utvecklas fint så att jag ska kunna tillaga dem senare i höst.



Jordgubbarna får Lilla B själv ansvara över. Sorten heter 'Ostara' och remonterar, så det finns i stort sett alltid några mogna bär att hitta vilket är extra kul när barn odlar själva.

Jag hoppas ni alla haft en skön helg önskar er en fin och bra kommande vecka!

Välkommen tillbaka rosenskära!

September 10, 2013, 7:43 am

≫ Next: Stunder av tystnad

≪ Previous: Skördetider

$

0

0

Högresta rosenskäror fångar milt septemberljus.

I våras struntade jag i att så rosenskäror. Jag kände mig en smula trött på dem efter förra sommaren då de tog lite väl stor plats från de andra växterna i rabatterna. För sådana är de rosenskärorna, de ser så sirliga och nätta ut men skenet bedrar. De breder ut sig något alldeles hejdlöst! De tar stor plats och frösår sig gärna, vilket jag nu tackar och bockar för. För deras blomning är ju minst sagt magnifik. Hade de inte kommit tillbaka hade jag nog saknat dem. Särskilt mycket tycker jag om de högresta sorterna. De som bli 120 cm eller högre och låter sina blommor segla fram och tillbaka på tunna sega stjälkar.


Rosenskära Cosmos bipinnatus

Nu kan vi njuta av rosenskärans blommor ända tills frosten tar henne. Vi får hoppas att det dröjer länge, länge...

Stunder av tystnad

September 12, 2013, 3:20 am

≫ Next: En oas för fjärilar och rådjur!

≪ Previous: Välkommen tillbaka rosenskära!

$

0

0

För en tid sedan såg jag ett engelskt tv program som handlade om några personer som reste till ett kloster för att komma i kontakt med Gud och sitt innersta jag. För att lyckas med det skulle de leva i total tystnad under ett par veckors tid. Det visade sig vara mycket svårare än de tänkt sig. Ingen av dem lyckades ens vara tyst i några dagar. Jag förstår dem verkligen. Testa själva. Om man inte säger någonting går tiden extremt långsamt och lite då och då bubblar det upp känslor av obehag eftersom det känns så konstigt när tystnaden varar för länge. Efterhand som dagarna avlöpte gick det dock bättre och bättre för tysthetsdeltagarna. Under första veckan dök både ångest, sorg och oro upp, sådant som personerna i vanliga livet hade kunnat döva. Det här programmet satte spår i mig. Jag har verkligen tänkt på fenomenet och tror nog att det kan vara så att man kommer i närmre kontakt med sig själv om man inte pratar jämt. Men för att det ska fungera får man inte heller läsa, titta på tv eller lyssna på radio osv. Trädgårdsarbete fick testpersonerna ägna sig åt. Jag tänkte att kanske är det en av anledningarna till att man mår så bra när man ensam går och skrotar i trädgården, att man helt enkelt kommer närmre sig själv och Gud om man så vill? Men nu har jag ofrivilligt drabbats av tystnaden...


I morse hade jag och Lilla B en lång stund av tystnad i trädgården.

Jag har haft feber och jätteont i halsen och nu har rösten försvunnit helt. Det är inte första gången jag tappar rösten, så jag vet att den kommer tillbaka men det är jobbigt medan det varar. Nu har jag varit tyst sedan jag vaknade i morse och börjar må mer och mer dåligt över det. Jag känner mig irriterad och har en gnagande känsla i magen. Hade jag varit ensam hade det varit enklare. Både min sambo F och Lilla B är hemma. I morse gick jag och Lilla B en runda i trädgården under tystnad. Det kändes märkligt. Hon är som jag. Vi pratar jämt. Det känns trevligt när man pratar och man delar med sig av det man tänker. När jag är ensam brukar jag prata med katterna, blommorna, mig själv eller småsjunga.



Är det så att om man är tyst kommer man närmre sig själv och om man pratar kommer man närmre andra? Så är det nog. Och folk dövar det de tycker är jobbigt på olika sätt. Jag och Lilla B mår bäst av att prata och greja medan sambon mår bäst av att ständigt läsa, titta på tv, dator och knappa på sin mobil. Hade vår familj skickats till klostret tror jag vi hade fått fåra smällar på olika sätt innan vi landat i oss själva och funnit oss i den nya världen. Jag och Lilla B hade haft stora problem att hålla tyst. Sambon hade nog inte känt av det så mycket men när när tidningarna, datorn, tv:n, radion och mobilen tagits ifrån honom vad hade han känt då? Vad skulle han göra? Kanske han gripits av panik?


Lilla B fick en dahlia av mig under vår tysta stund i trädgården.

Det blev ett långt inlägg idag, men det kan inte hjälpas. Vi får se hur dagen avlöper. Kommer sambon att börja prata mer nu när jag är tyst? Antagligen. Jag kan ju alltid hoppas... Om inte annat kommer nog Lilla B tvinga honom upp ur den tystare världen. Finns det någon som kan prata så är det hon! Äpplet faller inte lång från päronträdet, eller hur var det nu?

Jag önskar alla en bra dag, i tystnad eller tal.

En oas för fjärilar och rådjur!

September 13, 2013, 3:10 am

≫ Next: En ny årstid

≪ Previous: Stunder av tystnad

$

0

0

En gul liten fjäril sitter på den vita Blodtoppen Sanguisorba officinalis 'White Tannas' blommor.

Fjärilarna är de mest vackra och intressanta smådjuren i min trädgård, näst efter trollsländorna. I september finns det gott om trollsländor och jag blir glad varje gång de flyger förbi. Men trollsländorna kan jag inte fånga med min kamera, de är alldeles för snabba! Eftersom jag odlar mycket blommande växter har trädgården blivit en oas för bin, humlor, fjärilar och andra insekter. Här finns mycket mat för dem att hämta.



I sommar har jag sett mest amiraler och nässelfjärilar. Förra året var det mest citronfjärilar. Positivt är att min granne har slutat klippa sin gräsmatta så att hans trädgård förvandlats till en vildvuxen äng. Fjärilarna mår gott av det och på så sätt kan man ju se det som att grannen gynnar den biologiska mångfalden. Kanske har de sin barnkammare hos honom och sedan flyger de över till mig och suger nektar? Rådjuren trivs också på ängen. Där kan de stå skyddade bakom all lummighet och äta frukt från äppelträden i godan ro. Från ett fönster på övervåningen har jag ett bra utkiksställe när jag vill titta på dem. Ibland pressar de sig genom min häck för att äta mina blommor men då går jag fram och klappar i händerna så att de hoppar in till grannen igen. Jag undrar hur tama de skulle kunna bli? De har verkligen vant sig vid att ha människor i närheten.


Fjärilarna älskar Buddlejan 'Black Knights' nektarrika blomsterkolvar!


Bolltisteln Echinops bannaticus 'Blue Glow' är också den en riktig fjärilsmagnet.



Ha en riktigt bra dag!

En ny årstid

September 14, 2013, 2:37 am

≫ Next: När barn odlar

≪ Previous: En oas för fjärilar och rådjur!

$

0

0

Lilla B har fått ett rönnbärshalsband av träden i skogen.

De senaste dagarna har den nya årstiden alltmer gett sig till känna. Jag tycker det känns på ett speciellt sätt när hösten börjar komma. Det luktar nästan som av jord när man är i trädgården, trots att man inte gräver och luften är fuktigare än på sommaren. Växtligheten börjar andas i ett rofyllt långsamt tempo. Det är på hösten som man har som mest tid att pyssla med fint som man hittar utomhus. Det tycker jag om hösten för!



Ni som läser bloggen vet att jag tappade rösten för ett par dagar sedan. Det var så jobbigt då när det hände men nu har jag börjat vänja mig och märkt att det till och med gjort mig gott. Förkylningen gör mig matt men den sätter inte stopp för kreativiteten, snarare tvärt om. Igår blev en lugn, tyst dag och på kvällen när jag var ensam målade jag en höstbild. Resultatet ser ni här ovan. Det kändes kändes härligt att måla med varmgula och pigga röda färger när det var mörkt ute.

När barn odlar

September 15, 2013, 7:23 am

≫ Next: Ännu blommar hösten

≪ Previous: En ny årstid

$

0

0

Lilla B sparade fågelfrön som hon hittade på marken i vintras. När våren kom fick hon så dem i en kruka. Nu blommar en gladgul solros i vår trädgård!

Jag har tydligen smittat Lilla B med min odlarglädje. Det känns bra i hjärtat när jag tänker på det. Nu har hon smittat mig tillbaka, men med en lite annan form av odlarglädje som är både kreativ och vågad. Hennes odlingslust präglas mer av experimentlusta och nyfikenhet på vad som kan gå att odla eller inte. Det färdiga resultatet verkar inte vara lika viktigt som det faktum att fröet hon sår gror. Det räcker och går det inte så går det inte. Då är det inte mer med det. Hon har också överbevisat mig flera gånger när hon frågat om det går att så olika frön. Mitt svar när hon frågat har oftast blivit nej, eller det är för kallt för sådana växter här och om du planterar den där kommer den torka och dö osv. Det låter ju dötrist men jag har sagt så för att jag inte vill göra henne besviken. Men nu har jag förstått att det är bara mina negativa svar som kan göra henne besviken.


Jättepumpans frön från halloween stoppade i den torra jorden bredvid lekstugan i höstas. I år växte en planta upp och nu har den meterlånga armar med vackert gula blommor. Sorgen över att den fått mjöldagg varade bara en liten, liten stund.

När man läser om barn och odling brukar det stå att man ska välja enkla saker som snabbt ger resultat i stora plantor och som sedan ska vara lättskötta. Bland fröpåsarna hittar man ofta egna kollektioner av utvalda fröer som särskilt ska passa barn - sådant som man anser att de ska klara av och vara lätt nog. Jag tänker mer och mer på hur lite vi vågar tro på våra barn och låta dem prova på eget. Hur mycket vuxna aktiverar barnen hela tiden genom att bestämma vad de ska göra. Leksaker som ska lekas med på ett speciellt sätt och aktiviteter som gör att de inte har tid att själva hitta på och bli kreativa. Det kan ju inte vara riktigt klokt!


Att det nu kommit en frukt på pumpaplantan verkar mest vara en bonus!

Tack vare Lilla B:s envishet har vi nu tussilago i trädgården, små krukor med ringblommor planterade i torrt grus som blommat jättefint, ett lite kastanjeträd, paprika plantor från frön hittade i slasken, en jättepumpa bredvid lekstugan och en solros från fågelfröna m.m. Sedan är det en hel massa frön som stoppats i jorden och aldrig kommit upp, men det gör ingenting. Det här med att det måste gå snabbt och bli ett fint odlingsresultat av planterandet tror jag är något som vi vuxna bara försöker applicera på barnen. För barnen är odling som allt annat i lekens värld. Det är själva leken i sig som är det viktiga inte resultatet. Barn är helt fantastiska små individer som tror på hoppet och snabbt glömmer det som är mindre bra. Tänk om vuxna kunde göra mer som barnen. Göra saker för själva görandets skull, för att det är kul och inte bara för att uppnå resultat. Folk skulle ha mycket roligare och inte bli så rädda för att misslyckas eller mäta sig med andra. Barnen är ju klokare än vi!

---

Ännu blommar hösten

September 16, 2013, 7:17 am

≫ Next: Gott humör i höstträdgården

≪ Previous: När barn odlar

$

0

0

Den röda lilla vallmon som jag fick av mamma blommar fortfarande ivrigt. Dess piggt röda färg lyser upp både mitt sinne och en dämpad septembermorgon. Och brudslöjan, att den inte ger sig? Jag har klippt ner den två gånger under sommaren och nu ger den sitt tredje flor. Det är ju ändå för bra för att vara sant. Ja, jag kan inte göra annat än att jubla inombords när jag ser hur fina de är tillsammans! Så här ser en bra start på dagen ut för mig.

Gott humör i höstträdgården

September 17, 2013, 5:01 am

≫ Next: Solros i ny skepnad

≪ Previous: Ännu blommar hösten

$

0

0

I början av hösten är luktärterna som allra frodigast. De blommar obekymrat vidare utan att visa några tecken på att det snart ska bli frost. Ja, de fullkomligt spottar ur sig blommor. Snabbt går det och jag hinner inte längre vara framme i tid och putsa bort överblommat. Men det gör inget att de nu bildar baljor. Har det blivit höst så har det. Nu kommer istället andra roliga trädgårdssysslor att ta vid. I förmiddags klippte jag häcken för sista gången i år. Det ser alltid lika prydligt ut när det är gjort och är ett väldigt tacksamt arbete.



När jag klippte häcken tänkte jag på hur fina luktärterna är och på hur mycket jag tycker om dem. De är sådana blommor som jag vill ha i trädgården varje år. Jag kan aldrig tröttna på dem. Som alla andra ärtväxter lever de i symbios med kvävefixerande bakterier vilket gör att de kan hämta kväve från luften, det tycker jag är häftigt. De klarar sig finfint utan att jag är där och gödslar. Luktärterna reder sig själva. De ser så sirligt spröda ut men är starkare än man kan tro. Och vad fint de håller sig fast vid allting i sin omgivning med sina snirkliga klängen!


Hortensian Hydrangea arborescens "Hayes Starburst" lyser med vita blommor mot den mörka häcken.

Är det någonting luktärterna påminner oss om så är det att inte oroa sig i onödan. De blommar ända in i det sista och verkligen strålar av skönhet och av gott humör i höstträdgården. Jag tycker mig höra att de viskar att livet är härligt!

Solros i ny skepnad

September 19, 2013, 3:10 am

≫ Next: Änglavakten

≪ Previous: Gott humör i höstträdgården

$

0

0

Solrosen Helianthus annuus 'Ruby'är en solros som inte är som alla andra.

Det första de flesta tänker på när man säger solros tror jag är en stor gul blomma på hög stjälk. Så ser den klassiska solrosen ut och den är ju helt fantastisk i sig men sedan finns det en uppsjö av andra sorter som man inte lika ofta ser. Titta noga bland fröpåsarna till våren så ska ni få se vad mycket spännande sorter det finns att upptäcka! Solrosen 'Ruby' till exempel blommar med stora bruna till nästan svarta blommor.



Vill man ha glada solrosor med en skojfrisk attityd ska man ju klart välja de gula, men titta en extra gång på de mörka. Vilken intressant och djup karaktär de har. Så stora, iögonfallande och dramatiska med sina mörka nyanser. Ändå med ett sådant vänligt intryck som alla solrosor ger när de blicka ner på en. Kanske 'Ruby' bär på en lite dyster sida men det tycker jag om dem för. Så kan jag själv känna. Jag och de mörka solrosorna förstår oss på varandra.


En brunlurvig liten humla har satt sig i mitten av blommans stora ansikte. Vilken skönhetsupplevelse!

De mörka solrosorna har i år fått en speciell plats i mitt gröna hjärta.

Änglavakten

August 6, 2013, 12:02 pm

≫ Next: Höstens alla höga

≪ Previous: Solros i ny skepnad

$

0

0

Ståtliga Astilben Astilbe arendsii 'Cattleya' blommar i stolt rosa.

Min lilla trädgårdsängel har gjort mig fint sällskap sedan i våras. Då blommade ett hav av vita tulpaner och pingstliljor. Nu har astilbe och daggfunkia tagit över platsen. Jag tänker på hur mycket han har fått se sedan dess. Hur mycket som har förändrats och hur rådjuren naffsat på rosenknopparna sena kvällar och i gryningstimmarna. När jag tänker på det kan jag nästan känna mig lite avundsjuk. Inte en enda minut har han missat! Men det är han värd.

Höstens alla höga

September 20, 2013, 4:34 am

≫ Next: Höstregn

≪ Previous: Änglavakten

$

0

0

Rosenflockeln Eupatorium maculatum 'Atropurpureums' stjälkar når en bra bit över mitt huvud! Så otroligt pampig.

På hösten blommor de allra högsta perennerna. Låter det konstigt? Nej, inte om man tänker efter. De har ju haft tid på sig att växa på höjden ända sedan i våras. Tidigare på säsongen tänkte man knappt på dem, då utgjorde de bara en grön fond bakom allt det andra som var så mycket mer uppseendeväckande. Höstblomningen är riktigt fin och inte minst ståtlig. Kärleksörten som också är en av höstens höjdpunkter i trädgården har börjat rodna i färgen och jag ser fram emot en lång färgstark blomning.



Att morötterna skulle få fina blommor visste jag när jag planterade dem men att fröställningarna skulle vara så vackra hade jag inte en aning om. Det blev verkligen en positiv överraskning. Fröställningarna är ljustgröna i färgen och lite luddiga, precis som en varm hösttröja.


De rosa rudbeckiorna och jätteverbenorna i violett är också fantastiskt fina i den tidiga hösten!

Höstregn

September 22, 2013, 8:08 am

≫ Next: Fröställningar & frukter

≪ Previous: Höstens alla höga

$

0

0

Det är en regnig dag idag men långt ifrån grå och trist. Kanske om man väljer att titta upp mot himlen som är mulen av regntunga moln men här nere i trädgården visar sig en helt annan värld. Den färgrika! Luftfuktigheten är hög och luften aningens kylig. Trädgårdens färger blir djupa och klara och vattendropparna klänger sig fast och hänger kvar på växtligheten.


Regndropparna får solrosen 'Ruby' att lysa i höstträdgården.


Violruta thalictrum rochebrunianum

Violrutorna är något av det skiraste och sirligaste man kan odla i sin trädgård. De har egentligen blommat över för länge sen men här hittade jag en efterfestare. Det ormbunkslika bladverket har gulnat men lika vacker är hon för det!

Fröställningar & frukter

September 24, 2013, 7:19 am

≫ Next: Alla sorters aplar

≪ Previous: Höstregn

$

0

0

Under hösten bildas många dekorativa frön och frukter på växterna. En del låter jag vara kvar andra nyper jag av. Den Ryska Martornen Eryngium planum 'Blaukappes' fröställning är vacker där den står. Ändå klipper jag av den. Det blir lätt för mycket av det goda annars. Tidigare säsonger har den lyckats charma mig och jag har låtit den vara kvar. Något jag bittert fått ångra året därpå när hundratals små plantor naglat sig fast precis överallt med djupa pålrötter... En del växter är precis som vissa barn, de behöver helt enkelt lite extra uppsikt för att det ska fungera. Det är sånt man kommer på med tiden när man lär känna sina växter.



En del av allt fint man hittar kan vara värt att spara. Ibland går det att torka och använda som eterneller eller att använda till pyssel längre fram på hösten. Jag kan tycka det är spännande att prova sig fram och komma på nya användningsområden. En del torkade växtdelar kan till exempel passa fint i höstkransar.

---

Alla sorters aplar

September 28, 2013, 9:01 am

≫ Next: Oktober, en färgglad månad!

≪ Previous: Fröställningar & frukter

$

0

0

Äpplen är en prydnad i trädgården, särskilt om de är röda tycker jag.

Några av de allra bästa träden för trädgårdar måste väl ändå vara aplar. Jag har fastnat för precis allt hos dem. De har så många fördelar och nästan inga nackdelar. Det skulle vara att de ger för mycket frukt i sådana fall... Om man inte har så stor plats kan man plantera så kallade pysslingträd som inte blir så stora. Jag har tre pysslingträd av sorterna 'Ingrid-Marie', 'Katja' och 'Fredrik'. På våren ger de en fantastiskt blomning, växtsättet är lummigt och fint på sommaren, på hösten kommer frukten och på vintern ger de trädgården form och struktur.


Prydnadsapeln Malus 'Hyslops' frukter blir rödare för var dag som går.

Det finns även många fina prydnadsaplar. De har små och oftast oätliga frukter för oss människor men fåglarna ska ju ha mat de också och så är de väldigt dekorativa. 'Hyslop'är en sort med lite större frukter än de flesta andra prydnadsaplar. Ett underbart litet träd!


'Katjas äpplen lyser klart röda. Riktiga höstjuveler!

Oktober, en färgglad månad!

October 1, 2013, 5:02 am

≫ Next: Hösten är vårens moder

≪ Previous: Alla sorters aplar

$

0

0

I trädgården är det mesta fortfarande grönt men dagar med lysande höstfärger väntar runt hörnet. Oktober är för många en mörk månad men jag skulle vilja påstå att hon är en virvlande färgglad månad. Jag tänker mig Oktober som på teckningen jag gjort där hon dansar runt blad alla vackra höstlöv som singlar från träden. Nu ser jag fram emot många fina färgsprakande oktoberdagar och har vi tur stannar solen kvar ett tag till.

Hösten är vårens moder

October 3, 2013, 3:09 am

≫ Next: Änglar över vår trädgård

≪ Previous: Oktober, en färgglad månad!

$

0

0

Höstmörkret sänker sig över trädgården mulna dagar, riktigt mysigt tycker jag.

Trädgården känns rofylld och framåtblickande nu på hösten. Lugn och rofylld eftersom växterna vet att de snart ska sova sin vintervila och framåtblickande för att en ny vår ligger och väntar. Just det där med vår är det bästa av allt. När jag går mina trädgårdsrundor på hösten ser jag i bilder hur saker och ting kan komma att se ut nästa år. Hösten är för mig en idéernas tid då man kan börja fundera på vad man ska planera inför kommande vår. Härligt!



Frön och frukter påminner om att fortsättningen är hoppfullt nära. En av mina nyplanterade prydnadsaplar har gulnat i kanten, så fint till de lysande klarröda frukterna!

Änglar över vår trädgård

October 5, 2013, 9:48 am

≫ Next: Fint folk

≪ Previous: Hösten är vårens moder

$

0

0

I glasverandan har jag en fåtölj där jag brukar ta mig en vilopaus när andan faller på. Häromdagen när jag som bäst satt och halvslumrade kom Lilla B skuttande och hojtade, -Titta ut, vänd dig om, det flyger änglar över vår trädgård! Jag fortsatte att blunda och svarade att, -Jag behöver inte titta för jag kan känna att de är där. Och det kändes faktiskt så. En varm känsla spred sig i magen, för vem vill inte ha änglar i sin trädgård? Lilla B nöjde sig med mitt svar och tittade själv för ett ögonblick, sedan sa hon att de flugit bort.


Kanske har min lille änglavakt där ute lockat till sig fler?

Hoppas ni alla har en fin och bra helg <3

Fint folk

October 7, 2013, 1:26 am

≫ Next: Stinker som en räv

≪ Previous: Änglar över vår trädgård

$

0

0

Rosenskäror Cosmos bipinnatus är vackra i höstsolen.

Fint folk kommer sent sägs det. Det stämmer bra på några självsådda rosenskäror som växer på min torrmur. De är både fina och sena i sin blomning. Ute i sista sekund skulle man kunna säga. Jag hoppas frosten som kommer blir mild och skonsam, om det nu blir nåt mer kyligt närmsta tiden. Vi håller tummarna för fortsatt blomstervänlig väderlek!